Hembygdsföreningen från början

Dalby hembygdsförening räknar den 15 september 1928 som sin födelsedag. Den dagen beskrivs så här i Finnbygdens julnummer från 1928:

”På kallelse av Dalby föreläsningsanstalt samlades för någon tid sedan Dalby sockenmän i Branäs ordenshus för att dryfta hembygdsfrågan och bilda en hembygdsförening … De tillstädeskommande som till trängsel fyllde den rymliga lokalen, hälsades i föreläsningsanstaltens namn välkomna av provinsialläkaren d:r Axel Johansson, varefter artisten Jerome Zetterqvist och doktorinnan Johansson utförde ett musikprogram på fiol och orgel. efter en ståtlig Karlfeldtsdikt, läst av lärare Ingvar Larsson, höll fryksdalspojken ett föredrag … Efter ytterligare musik företogs val av en interimstyrelse för hembygdsföreningen, vilken styrelse fick i uppdrag att utarbeta stadgar etc. Den fick följande sammansättning: kyrkoh. Allf Norbäck, nämndem. Olof Jansson i Branäs, folkskoll. Ingvar Larsson i Backa, hem.-äg. Lars Nilsson i Benteby, provinsiall. Axel Johansson i Långav, folkskoll. N.P. Häggström i Sysslebäck, Johannes Pettersson i Brattmon, Harry Gillstedt i Hole, kamreraren Erl. Myrin i Likenäs, kommunaln. ordf. Anders Jönsson i Ransby, kyrkvärden Jöns Dahlström i Persby och landstingsm. Anders Pihlström i Uggenäs.”

Stadgan har sex paragrafer varav fem handlar om föreningens organisation och administration. Första paragrafen anger målen: Föreningen skall inom socknen ”verka för hembygdskunskap och hembygdsvård” genom att ta tillvara bygdens ”kultur- och naturföremål, dess särdrag i språk och seder, sägner och folktro” och över huvud ”stärka” känslan för hembygdens värde.

Redan vid det första protokollförda sammanträdet 1928 hade man utsett tjugofem byombud, som skulle ”bevaka hembygdsföreningens intressen”. Lägger man till styrelsen torde hela föreningens medlemskår ha blivit engagerad. Man rapporterade 29 medlemmar året därpå. Byombuden fick en särskild instruktion, vars inledning är en föregångare till första stadgeparagrafen. Föreningen skall ”skydda och för kommande släkten bevara det bygden äger av rester från fädernas hemliv, dess särdrag i språk och seder, folktro och sägner” samt skydda naturen och ”vår vackra bygd från skadegörelse och pietetslös framfart”. Slutligen vill föreningen också ”förvärva, hopsamla och i en tänkt hembygdsgård förvara de rester av socknens gångna kultur, som ännu finns kvar”.

Det första formella årsmötet enligt stadgan kom i juni 1930. Då väljs äntligen en styrelse. Första syrelsen bestod i ordf. Alf Norbäck, v. ordf. Eskil Bäckström, sekr. Ingvar Larsson, v. sekr. Harry Gillstedt, kassör, Axel Johansson.

Stadgarna fick stå orörda i mer än ett halvsekel. Först sommaren 1980 aktualiserades behovet av en översyn och en kommitté fick detta uppdrag. Men då ett förslag föreligger redan fyra månader senare, kommer man på att ”införskaffa ett exemplar av normalstadgar utarbetade på centralplanet” för jämförelse, innan man går till årsmötesbeslut. Den ursprungliga stadgan kan sålunda ha varit föredömligt välformad, eftersom den kunnat leva så länge. I själva verket var det nog så, att den spelat en obetydlig roll. Föreningen hade steg för steg byggt upp en verksamhetstradition baserad på praktisk erfarenhet med dels löpande underhåll av gården och dess alltmer välordnade inventarier, dels midsommar- och sommarfester, visaftnar och våffelservering, gårdsguidning och interna tack-för-hjälpen-sammankomster på hösten innan gården gick i vinteride. Den allmänna natur- och miljöbevakningen blev det inte så mycket av och utan den ihärdige Ingvar Larsson – föreningens första sekreterare och senare aktiv påhejare även som Falu-bo i många år – hade det lokalhistoriska arvet sannolikt kommit på undantag fram till en omfattande torpinventering som kom i tryck 1986 och 1994. Ett undantag är minnessten över räknesnurrans uppfinnare W T Odhner (1845-1905, då stenen rest 1968), som tillbringat sina första barnaår på det då Dickson-ägda Västby. Tack vare Ingvar Larssons arbete kunde föreningen utge ”Rim och ramsor från Dalby” (1973) och minnesboken om Lars Bäckvall och hans märkliga lokalhistoriska forskning i allehanda riksarkiv. Att skaffa en tomtplats för hembygdsgården blev en av föreningens första uppgifter, men inte förrän 1933 lyckades det. Då fick föreningen en tre tunnland stor tomt i Ransby av Jenny Fröman. Tomten beskrivs i Värmland Förr och Nu: ”I fråga om områdets naturskönhet och storlek torde Dalby hembygdsgårdstomt befinna sig i främsta ledet.” Snart kunde föreningen ta emot ett antal byggnader som gåva.

På ordförandeposten har sedan starten 1928 följande personer funnits:
♦ 1928-1935 Alf Norbäck
♦ 1936-1944 Jakob Carlsson
♦ 1945-1946 Bernhard Vestergren
♦ 1947-1948 Gustav Larsson
♦ 1949-1950 P.G. Larsson
♦ 1951-1959 Ante Antée
♦ 1960-1965 Ragnar Andersson
♦ 1966-1972 Lars Johnsson
♦ 1973-1980 Margit Bengtsson
♦ 1981-1998 Åke Westergren
♦ 1999-2000 Arne Carlsson
♦ 2001- ?      Carina Berglund
♦ Ingemar Dahlström (eg vice ordförande)
♦ Lars Jönsson
♦ 2012- Birgit Dahlgren